"Då är det något som snuddar vid mig, som om någon lade en hand på min axel. Jag kissar nästan på mig så rädd blir jag, men det är ingenting där. Jag skriker så högt jag kan och bankar mot dörren"Det stora gamla trähuset har stått tomt i hur många år som helst. Men uppe på vinden händer mystiska saker.När Anton smyger dit förstår han att huset inte alls är tomt. Det knarrar, suckar och dunsar.
Rädda Sefira är första delen i serien Anton och spökena av Katarina Ros och Mara Nilsson Thore
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.